Om sparande

Fråga: Vilket sparande är bäst? Svar: Det som blir av! Detta inlägg kommer dock inte handla om vad man ska spara i (sparkonto, fonder, aktier) utan främst fokusera på hur man ser till att sparandet blir av. Att man inte vet var man ska sätta pengarna är ingen bra anledning att inte spara, för även genom att spara exempelvis 500:-/månad på ett konto utan ränta ger 6000:- i sparkapital på ett år. Det är mer än noll, och även om avkastningen efter inflation äter upp värdet av sparandet över tid så är 6000:- på ett sparkonto fortfarande mer än 0:-. Låt oss börja där!


Alltför många sparar inte alls, på fel sätt eller anser sig helt enkelt inte ha möjligheten att spara speciellt mycket. Sverige är det land i världen jämte Japan med flest ensamhushåll i världen, och givet att ca 50% av alla förhållanden slutar i separation består många av dessa inte endast av en vuxen människa utan ofta av ett eller flera barn med heltids- eller varannan veckas-boende. Mitt eget hushåll är ett sådant, men det har inte hindrat mig att ställa om min ekonomi så att jag klarat av att regelbundet höja min sparkvot till en förhållandevis hög nivå. För många, främst ensamstående låginkomsttagare med barn, är det dock tyvärr en realitet att det är svårt att få pengarna att räcka till, men jag tror att även dessa kan ha nytta av detta inlägg då många spontana utgifter faktiskt kan sänkas eller elimineras helt med lite smart planering, och som resultat kan man få igång ett sparande som kan ge en grundtrygghet, sätta lite guldkant på tillvaron eller läggas undan inför framtiden.


Om vi börjar med att sätta upp förutsättningarna rätt för att sparandet ska bli av så är principen i grunden väldigt enkel, nämligen "betala dig själv först", och denna princip har det skrivits massor om på andra forum. Bland annat Sveriges största ekonomiblogg "Rika Tillsammans" har skrivit ett väldigt bra inlägg om just detta. Det går i korthet ut på att de pengar du avsätter till sparandet ska finnas allra längst upp i din månadsbudget efter "Inkomst", inte allra sist efter "Övrigt". Om sparandet kommer sist efter allt annat är risken stor att det inte blir av då det är lätt att det dyker upp något "Övrigt" längs vägen på temat "vill ha", och även om du i bakhuvudet har en idé om att spara det som blir över så underlättas (onödiga) spontanköp av att pengarna finns lätt tillgängliga, antingen på lönekontot eller på det av gammelbanken föreslagna sparkontot utan ränta vilket gör att pengarna är en "drag och släpp"-operation bort för att kunna spenderas.


Med tabellen nedan vill jag förenklat visa vad det innebär att betala sig själv först, för att sedan resonera kring hur man lämpligen automatiserar sitt sparande. Jag kommer att hålla detta resonemang väldigt enkelt för att det ska kännas enkelt att komma igång, sedan bygga vidare därifrån. Därför har jag valt att endast specificera de största/vanligaste utgiftsposterna.

Tabellerna utgör exempel, siffrorna fiktiva och visar inte någon specifik persons ekonomi.

Låt oss börja med den vänstra tabellen.
Så här ser det ut för alltför många. När man fått in sin lön betalar man sina boendekostnader som hyra, bostadsrättsavgift, eventuella lånekostnader och övriga fasta räkningar som el, vatten, renhållning (sophämtning), mobilabonnemang, bredband och streamingtjänster. Med detta är redan halva lönen spenderad. I kategorin Transport kanske man amorterar på en bil, betalar försäkring och drivmedel, och den del av lönen som inte spenderas direkt på fasta kostnader står kvar på lönekontot och spenderas löpande, på mer eller mindre nödvändiga utgifter som mat och kläder men även på nöjen som bio, konsertbesök, fredagsmys och de där fina skorna.. Listan kan göras lång. Poängen med den vänstra tabellen är att visa hur lätt det är att ett impulsköp eller två kan orsaka att kontot är tomt när månaden är slut, så trots att jag i mitt exempel endast budgeterat 1000:- till sparande (5% sparkvot) kan resultatet bli att det kanske inte blir några pengar över till sparandet.

Nu över till den högra tabellen.
Detta är framgångsreceptet för allt framgångsrikt sparande. I denna tabell betalar du dig själv först! Du ser till att den första "utgift" som blir betald när lönen kommer in på kontot är ditt eget sparande. Du ser alltså dig själv som en fordringsägare, som vilken annan räkning som helst som ska betalas. Detta är hemligheten bakom framgången med detta angreppssätt kring ditt sparande, att se till att pengarna inte ens finns kvar på kontot. Detta görs genom en automatisk överföring till någon form av sparkonto, allra helst i en annan bank. Ingen av storbankerna idag erbjuder någon ränta på lönekontot så att skicka över pengarna till en annan bank som erbjuder ränta, helt oavsett hur man senare vill placera dem, är en god idé. Som sagt kommer jag i detta inlägg inte gå specifikt in på vad man ska spara i, det kommer längre fram, utan även här håller vi det väldigt enkelt och säkerställer bara att sparandet blir av!

I mitt exempel har jag gjort ett antagande till, och det är att din sparkraft ökar betydligt genom detta angreppsätt. Jag är nämligen fullkomligt övertygad om att många människor fattar beslut om vad de ska köpa och vad detta får kosta utifrån hur mycket pengar som finns kvar på lönekontot vid varje given tidpunkt. När man ser något man vill ha eller tror sig behöva så gör man en enkel överslagsräkning på vilka utgifter man tror sig ha tills nästa lön kommer in på kontot, och baserat på detta drar man en snabb slutsats om man har råd eller inte. Genom att pengarna i den högra tabellen redan är borta från kontot kan vi därför öka sparandet från 1000:- till 3000:- (15% sparkvot) och drar samtidigt ner "Övrigt" i motsvarande grad då detta beslut blir så mycket lättare att ta när pengarna inte finns kvar.

Hur undviker man Jojo-sparande?
Låt oss börja med att definiera vad Jojo-sparande är och resonera utifrån detta. Jojo-sparande är när man faktiskt sparar pengar regelbundet men inte klarar av att behålla pengarna på sparkontot för det eller de ändamål som sparandet är avsett för. Som exempel kan jag ta att man kanske satt av den del pengar i ett privat pensionssparande. Man har för ändamålet, förmodligen på bankens inrådan, startat ett investeringssparkonto och regelbundet investerat sin 1000-lapp enligt första tabellen i några olika fonder som banken rekommenderat. Så långt allt gott, men efter tre års sparande får man för sig att man vill resa på en längre semester. Vid den tidpunkten har sparandet gett viss avkastning, och de 36000:- man sparat har nu vuxit till en bit över 40000:-. Sagt och gjort, resan bokas, man säljer av fonderna och är därmed nere på 0. Den tidigare redan försiktiga sparkvoten på 5% har i ett slag utraderats och det sparande som skulle ge guldkant på tillvaron efter pensionen har förvandlats till konsumtion idag. Det är detta jag kallar jojo-sparande.

Lösningen på detta vanliga problem är att spara till olika ändamål på olika konton, vart och ett av dessa i en sparform och spartakt som är lämplig utifrån tidshorisonten! Även här ska jag inte gå in i alltför stor detalj då min målsättning med detta inlägg är att skriva på ett så enkelt och lättfattligt sätt att alla förstår och kan tillämpa lärdomarna i sin egen ekonomi direkt, om så i begränsad omfattning. Jag kommer därför att förutsätta att vi ska fördela sparandet på 3000:- enligt den högra tabellen på lämpligt sätt. Återigen, ekonomiska förutsättningar varierar kraftigt mellan individer varför detta enkla exempel endast är just ett exempel. Det är principerna som är viktiga, och när man fått dessa på plats i sin egen ekonomi är det lättare att anpassa sparandet för att passa den enskilde. Mot slutet av detta inlägg finns en sammanfattning som hjälper just dig att komma igång med ett automatiserat sparande som faktiskt blir av, och får du detta på plats har du avsevärt mycket bättre förutsättningar att spara pengar än de allra flesta. Ju lättare de pengar du har sparat finns tillgängliga, desto lättare är det dock att jojo-sparande blir en realitet.

De tre nivåerna av sparande.

Själv har jag valt att dela upp mitt sparande i tre kategorier - buffertsparande, målsparande och framtidssparande. Dessa tre kategorier fungerar för de allra flesta, men olika livssituationer ställer olika krav på hur stora dessa bör vara. I exemplet till höger har vi 3000:- att fördela och kommer nu att göra vissa antaganden om personen vars ekonomi återspeglas i tabellen. Vi antar att personen är ensamstående, bor i en hyreslägenhet hyfsat centralt med tillgång till allmänna kommunikationer men har en äldre bil som nyttjas för transport till och från arbetet. Personen har ett fast arbete sedan ett antal år och omfattas av inkomstförsäkring via medlemskap i ett fackförbund. I övrigt har personen inte något försörjningsansvar för någon utöver sig själv.

Buffertsparandet, först och främst. De allra flesta behöver en ekonomisk buffert, en summa pengar som är lätt tillgänglig för oförutsedda utgifter, eller som en ren trygghetsfaktor. Här är ett sparkonto hos samma bank som lönekontot att föredra. Utmaningen är att vara tillräckligt disciplinerad för att inte röra de pengarna till annat än just oförutsedda utgifter. Ett par nya skor är inte en oförutsedd utgift. Sådant ska lämpligen placeras i kategorin "Övrigt" och om pengarna på lönekontot inte räcker till de nya skorna just denna månad så har man inte råd. Oförutsedda utgifter är alltså snarare sådant som att bilen går sönder och behöver repareras, och man inte hittar något annat sätt att betala denna utgift. Service och nya däck räknar jag inte som oförutsedda utgifter, de är i allra högsta grad förutsägbara och kan budgeteras på lämpligt vis. Vi pratar endast om händelser som inte kunnat förutses, så även om diverse reparationer på en lite äldre bil är att förvänta så är storleken på en sådan utgift osäker. Mindre oförutsedda utgifter kan man kanske klara utan att röra bufferten, och skulle man behöva ta av sin buffert så bör man skyndsamt se till att styra om annat sparande till just buffertsparandet så detta återställs.

Frågar man banken eller andra ekonomiska rådgivare så får man alla möjliga svar på vad som kan vara en lämplig buffert. Vissa pratar om ett par månadslöner, andra om en årslön. Svaret är att storleken på buffertsparandet måste ställas i relation till livssituationen. Om man bor i hyresrätt behöver man såklart inte ha lika stort buffertsparande som om man bor i villa då det mesta i en hyresrätt bekostas av hyresvärden, och bor man i bostadsrätt kanske man landar mitt emellan. Har man en inkomstförsäkring som i vårt exempel så har man såklart en tryggare försörjning vid arbetslöshet än utan. Då personen i exemplet bor i hyresrätt inte är helt beroende av sin bil pga närheten till allmänna kommunikationer kanske en lämplig buffert i just detta exempel kan vara ett antal 1000-lappar, kanske 10000:-. Hade personen haft familj och barn och bott i bostadsrätt så kanske bufferten snarare hade behövt vara ett antal 10000-lappar (finns sådana fortfarande?) och om boendeformen hade varit villa så kanske bufferten snarare borde vara i häradet 100000:-. Men, återigen, och här har vi ett stort MEN - olika människors ekonomiska situation är olika! Om man har en väldigt hög sparkvot, exempelvis 50% parallellt med ett stort belopp placerat på börsen, då kanske man inte behöver något buffertsparande alls då man vid oförutsedda utgifter helt enkelt skulle kunna låta bli att spara just den månad som något oförutsett händer. Har man dessutom valt bort bil eller liknande som förr eller senare garanterat kräver reparationer, då blir behovet av en buffert ännu mindre. Allt beror av den enskildes ekonomiska situation. Personen i vårt exempel sparar inledningsvis 1000:- av totalt 3000:- på sitt buffertkonto tills dess målet på 10000:- är uppnått, och styr därefter om 1000-lappen till sitt framtidssparande.

Målsparandet, dvs pengar till större inköp såsom resor, dyrare kapitalvaror eller renovering i hemmet. Dessa pengar behöver också vara hyfsat lätt tillgängliga och placerade utan risk, men kan med fördel sparas på ett konto hos någon nischbank där man får lite ränta. Någon ränta är självklart bättre än ingen ränta. Storleken på detta sparande varierar med storleken på målet. Återigen, om man planerar en längre resa tre år fram i tiden som kostar i häradet 35-40000, då kan man sätta undan ca 1000:-/månad under dessa tre år. Eller om personen i vårt exempel vill resa på egen hand någon vecka om året, kanske tillsammans med en kompis i samma situation, då kommer man ganska långt med 12000:- per person som kompisen också väljer att lägga i denna kategori. Alternativet som alltför många gör är att konsumera först och betala senare vilket nästan alltid blir dyrare. Det finns en anledning till att det finns TV-program som Lyxfällan och begrepp som "hopbakslån". Att låna för att betala tillbaka andra lån som man inte borde tagit från första början, det är facit på att man misslyckats totalt med sitt sparande. Allt handlar nämligen endast om struktur, god planering och disciplin. Om man har råd att betala tillbaka ett lån, då har man också råd att spara pengarna först och konsumera dem sedan. Om inte, då har man inte råd oavsett! Är man sedan osäker på vad man egentligen vill spara till så kan man ju alltid börja spara enligt principen "spara först.." så får drömmarna komma efter hand. När du väl kommer på något du skulle vilja köpa eller uppleva, då finns pengarna helt eller delvis redan där. Att inte spara för att man inte vet till vad, detta är också en av orsakerna till att folk lånar till semesterresor och bilar de egentligen inte har råd med. Visst är det bättre att se sig själv som fordringsägare, att därmed vara skyldig sig själv pengar istället för banken, och visst känns det också bättre att betala för saker och upplevelser kontant som man sett fram emot en längre tid? Om du inte vet svaret - testa! Jag kan garantera dig att det är precis så, att lite längtan bara orsakar att man får uppleva glädjen med att se fram emot någonting lite längre och därmed att man uppskattar det mer när man väl nått sitt mål.

Framtidssparandet, eller varför inte pensionssparandet, det sparande som kan sätta guldkant på tillvaron som pensionär, eller det kapital som ger ekonomisk frihet att gå ner i arbetstid eller sluta arbeta tidigare än den stipulerade pensionsåldern. Vi har alla olika mål i livet. Vad är ditt? Mitt eget personliga mål är det sistnämnda, därför har jag också en stor del av mitt sparande i denna kategori. Jag vill någon gång helt eller delvis kunna leva på avkastningen på mitt kapital och ha friheten att arbeta med vad jag vill. För andra kan målet vara att ha lite mer pengar att leva på som pensionär. Går man in för uppgiften kan man få bådadera. Dessa pengar ska man inte behöva använda alls de närmaste 5-10 åren, minst, och för högsta möjliga avkastning bör dessa pengar placeras på börsen. Detta inlägg går inte närmare in på hur man ska placera pengarna, bara att man bör ha ett framtidssparande. Som jag skrivit tidigare finns det de som inte ser någon större vits med att spara till framtiden utan hellre lever här och nu, med argument som "vad ska det vara bra för, jag kan ju dö imorgon". Det svar jag ofta tvingas upprepa är är -Vad tragiskt om du trots allt inte gör det då, utan får leva fattigt som pensionär. Utan ett eget ansvarstagande kring framtiden är det inte orimligt att man tvingas leva på så lite som 60% av sin slutlön som pensionär, och de allra flesta tvingas då gå ner rejält i levnadsstandard. Personen i vårt exempel väljer inledningsvis att spara 1000:- även i denna kategori, men höjer detta till 2000:- så snart buffertkontot innehåller 10000:-. Därefter går det lite fortare, och efter mindre än 5 år har personen i vårt exempel över 100000:- på sitt framtidskonto.

Hur kommer man igång då?

Då detta inlägg går ut på hur man sparar enligt principen "betala dig själv först" så tänker jag hålla slutklämmen av detta inlägg på en väldigt grundläggande nivå. Jag tänker därför inte ens gå in på hur din månadsbudget ser ut, vilka delar av ditt "Övrigt" som kan allokeras om till "Sparande", utan förutsätter för det fortsatta resonemanget att du kan avvara i sammanhanget blygsamma 300:-/månad till ditt sparande. Dessa 300:- ska vi med maximal automatik fördela på de tre nivåerna av sparande som nämns ovan - buffertsparande, målsparande och framtidssparande. När principen och automatiken väl sitter så är det lätt att höja beloppen på överföringarna när det utrymmet skapas efter hand.

Buffertsparandet. Som tidigare nämnts kan man ha detta på sin vanliga bank där man även har lönekontot. De flesta storbanker har gjort det väldigt enkelt att starta ett sparkonto på egen hand via Internetbanken. Om du inte vet hur man startar ett sparkonto hos din bank så hjälper de dig mer än gärna med detta. När du väl har ett sådant konto så aktiverar du en automatisk och månadsvis överföring av 100:- från ditt lönekonto till ditt sparkonto. Du kan med fördel namnge överföringen "Buffertspar" eller något liknande så vi kan skilja dem åt. Som datum för nästa överföring anger du dagen efter lön, vanligtvis den 26e. Voila! Från och med nästa lön kommer du med full automatik föra över 100:- från ditt lönekonto till ditt sparkonto och dessa pengar löper därmed lite lägre risk att konsumeras i kategorin "Övrigt". När du nått den nivå du tycker är rimlig för ditt eget buffertsparande så kan du helt enkelt ta bort den automatiska överföringen och istället höja beloppet i någon av de andra kategorierna.

Målsparandet. Här rekommenderar jag att du startar ett sparkonto hos en nischbank, exempelvis hos Avanza Bank som jag rekommenderar varmt. Avanza har inga egna sparkonton, men de har partners som erbjuder sparkonton som hanteras via Avanzas gränssnitt. Med detta kan man samla sitt sparande på ett ställe och behöver då endast ytterligare en bank utöver den där man har lönekontot. När detta inlägg skrivs kan man få som bäst 0,7% ränta hos Nordax Bank via Avanza, eller 0,65% hos Collector. Alla sparkonton som Avanza förmedlar omfattas av den statliga insättningsgarantin. Ett bra alternativ, beroende på vad man har för mål med sitt sparande, kan vara Norwegian Bank som även de erbjuder 0,7% ränta på sitt sparkonto. Detta alternativ kan vara bra om man också har Norwegians kreditkort och i huvudsak vill resa för sitt målsparande. Notera att det inte finns några som helst hinder att dela upp sitt målsparande på olika konton för olika ändamål, det gör man som man vill! Principen för överföring oavsett aktör är densamma, dvs att lägga in en fast, månadsvis överföring på inledningsvis 100:- den 26e med namnet "Målspar". Den dag du känner för att resa någonstans eller köpa något du gått och drömt om så finns åtminstone grunden på detta konto.

Framtidssparandet. Dessa pengar bör man definitivt ha på börsen då den sparformen slår alla andra över tid. För de allra flesta som inte har ett djupare intresse av börsen och investeringar så är passiva indexfonder att föredra, och säkert även för många som har börsen som intresse och hobby. Ett fullgott alternativ till fonder är annars investmentbolag där några av de mest kända är Kinnevik, Investor, Latour, Svolder, Bure, Lundbergföretagen och Industrivärden, för att nämna några. Den stora fördelen med att äga just investmentbolag är att de är väl diversifierade inom många branscher och företag, som regel har väldigt låga förvaltningskostnader vilket kan jämföras med avgiften i en fond, och att de flesta av dem regelbundet delar ut pengar till sina ägare (av aktierna) och därmed ger ett kassaflöde, en passiv inkomst, som inte kräver att du säljer av aktier eller fondandelar för att kunna konsumera pengarna. Det kan också nämnas att genom att köpa aktier i exempelvis Investor så förvaltar du dina pengar på samma sätt som familjen Wallenberg - en av Sveriges rikaste familjer. För att detta inlägg återigen inte ska bli för komplicerat så nöjer vi oss med att konstatera att pengarna i framtidssparandet växer bäst på börsen. För att de ska hamna där gör du en tredje fast, månadsvis överföring från ditt lönekonto den 26e till ditt investeringssparkonto. Många banker har automatiska sparalternativ där pengarna placeras utifrån vald risknivå och tidshorisont. Detta alternativ kan passa bra för passiva sparare. För att få hjälp med detta kontaktar du den bank i vilken du valt att lägga ditt framtidssparande. Ett alternativ kan vara Lysa som också automatiskt investerar i ett antal fonder utifrån vald risknivå och sparhorisont, men den kan jag inte rekommendera då jag inte provat den själv ännu. Den bank jag dock kan rekommendera är Avanza då jag använder den själv sedan många år tillbaka.

Klicka här om du vill bli kund hos Avanza Bank (annonslänk)

Avslutningsvis hoppas jag att jag med detta förhoppningsvis lättlästa inlägg inspirerat någon att vända upp och ned på sin spar- och konsumtionspyramid. Detta inlägg får anses utgöra basen i det jag tänkt skriva om framåt då det inte är meningsfullt att ens beröra olika typer av investeringar om man inte dessförinnan har skapat något sparutrymme. Jag kommer också allt eftersom att skriva om hur man med smarta ekonomiska val kan öka sin sparkraft och därmed sin sparkvot utan att göra avkall på någonting. Lycka till med ditt sparande!