Savr vs Avanza, en jämförelse

En ny uppstickare på fondmarknaden är Savr som marknadsför sig med lägre fondavgifter än andra aktörer. Det jag noterat är att det finns mer än fondavgifter att ta hänsyn till, varför jag ville gå till botten med om det verkligen är billigare att handla fonder via Savr än hos andra aktörer, och om det kanske finns fler parametrar att ta hänsyn till än avgifterna.

I detta inlägg kommer jag att jämföra tre populära fonder/kategorier med lite olika egenskaper. En global indexfond med låga avgifter som handlas i svenska kronor (SEK), en populär branschfond med lite högre avgift som även den handlas i SEK, och slutligen en branschfond som handlas i utländsk valuta - i detta fall amerikanska dollar (USD). I samtliga exempel har jag valt att investera 100.000:-.

Låt oss börja med den globala indexfonden. Här har jag valt SPP Global A SEK då den finns både hos Avanza och Savr. Avgiften är i detta fall identisk på de båda plattformarna, och då fonden handlas i SEK utgår ingen valutaavgift. Fonden har avkastat drygt 100% på 5 år vilket ger 15% på årsbasis. För enkelhetens skull har jag valt att simulera ytterligare 5 år med motsvarande avkastning. De första två kolumnerna visar vad beloppet är respektive år. De efterföljande visar hur mycket man får ut om man väljer att sälja av fonden detta år. Ingen hänsyn har tagits till skatten på kontotypen då denna är identisk oavsett plattform.

Slutsatsen vi kan dra av detta första exempel är att det är ingen som helst skillnad i kostnad mellan Avanza och Savr givet att avgiften är lika stor, vilket ofta är fallet med indexfonder som har låga avgifter i grunden. Savr-Avanza, 0-0.

Nästa exempel utgörs av en populär branschfond med lite högre avgift. Här har jag valt Swedbank Robur Ny Teknik A som även den handlas i SEK. Denna fond har avkastat häpnadsväckande 306% på 5 år, och här ser vi att avgiften skiljer lite. 1,44% på Avanza mot 1,12% på Savr. Vad gör dessa 0,32% i skillnad på 5-10 år tro?

Här gör faktiskt skillnaden i avgift en betydande skillnad. Skulle man sälja fonden efter 5 år så får man ut nästan 5.000:- mer hos Savr än hos Avanza, och på 10 år givet samma avkastning är skillnaden dryga 36.000:-. Savr-Avanza, 1-0.

Nästa exempel är en branschfond som handlas i USD, och här har jag valt en teknikfond från Blackrock, BGF Next Generation Technology som avkastat smått brutala  665% de senaste 5 åren. Här är skillnaden i avgift ytterligare lite större, faktiskt så mycket som 0,51%.

Trots den något högre valutaavgiften vinner Savr återigen över Avanza från och mer andra året, och första året är skillnaden till Avanzas fördel futtiga 200:-. På 5 år är skillnaden netto närmare 8.000:- och på 10 år en bra bit över 100.000:-. Savr-Avanza, 2-0.

Ytterligare en sak att nämna som specifikt rör vissa fonder, däribland nämnda Blackrock-fond, är "minsta köp", dvs hur små belopp man kan handla för vid varje affär. I fallet BGF Next Generation Technology är minsta köpbelopp på Avanza hela 500:-, emedan Savr tillåter så små köp som 100:- i nämnda fond. Detta kan orsaka att tröskeln för att månadsspara i denna fond på Avanza kan te sig väldigt hög för vissa, speciellt som man normalt rekommenderar åtminstone 5 olika fonder för god riskspridning. Givet att man vill ha en hyfsat likaviktad portfölj, dvs ungefär köpa de olika fonderna för samma belopp, kan det därför krävas ett månadssparande på minst 2.500:- på Avanza där Savr tillåter mer hanterbara 500:-. Återigen fördel Savr, vilket ger oss resultatet Savr-Avanza, 3-0.

Finns det med detta resultat något som helst skäl någonsin att investera i fonder på Avanza? Finns det mer som skiljer än avgifterna? Jag har upptäckt ytterligare ett par skillnader som kan få beslutet att tippa över till Avanza från Savr, trots de ganska betydande skillnaderna ovan.

Först och främst kan det finnas skäl att vilja samla sina investeringar på en och samma plattform, även om det över tid blir lite dyrare. Hos Avanza kan man exempelvis bli Private Banking-kund (PB) om man samlar investeringar hos dem på minst 3 miljoner kronor. I detta belopp räknas även olika typer av pensionslösningar vilket kan göra gränsen mer uppnåelig, men det kan ju vara så att ett fondsparande faktiskt utgör skillnaden mellan PB-status och inte.

En annan stor skillnad är möjligheten till belåning, det som hos Avanza kallas Superlånet. Sedan en tid tillbaka omfattas samtliga fonder i Avanzas utbud av Superlånet - ett lån med gradvis högre ränta som är oslagbart låga 0% upp till 10% av värdet på belåningsbara värdepapper. Jag rekommenderar generellt sett ingen att belåna sina investeringar, men för de som har koll på sin låda och vet vad de gör kan den hävstång som en försiktig belåning innebär ge bättre avkastning. Baksidan är att om börsen faller, då ger hävstången samma effekt åt andra hållet. Det är av denna anledning viktigt att man har marginalerna på sin sida så att man kan lösa belåningen om det skulle krävas. Om detta kan man skriva hur mycket som helst, men här nöjer vi oss med att räkna på vad det kan innebära att låna de 10% som Avanza erbjuder till 0% ränta, och väljer då den dyraste fonden med allra högst avkastning.

För att hålla det enkelt valde jag att endast öka initialinvesteringen med 10%, dvs 10.000:-, och ökar alltså inte insatsen allt eftersom investeringen växer i värde. När vi senare säljer fonden måste vi lösa lånet på 10.000:- vilket jag markerat med orange på första raden. Redan första året har avkastningen på de lånade pengarna betalat sig trots högre fondavgifter, med närmare 5.000:-. Efter 10 år är skillnaden i avkastning efter försäljning i just detta exempel nästan 250.000:-.

Detta verkar nästan vara för bra för att vara sant. Vi behöver därför räkna på ytterligare ett exempel med lite lägre avgifter som handlas i SEK för att se om antagandet håller.

I detta fall valde vi att istället belåna teknikfonden och även här blir avkastningen högre på Avanza, ca 100.000:- högre på 10 år. Här vill jag återigen noga understryka att belåning kan innebära en risk och ofta jämförs med ett tveeggat svärd. I ett positivt börsklimat med stigande kurser kan man tjäna extra pengar på belåning, men om börsen går på andra hållet kan det vid högre belåningsgrad bli så illa att ens innehav tvångsförsäljs för att täcka en skuld. Som med allt annat måste man veta vad man gör, anpassa sin risk till sin risktolerans, läsa på om belåning, lägga sig på rätt nivå och räkna på om man tycker det är värt det. För egen del har jag ofta en försiktig belåning i portföljen, dels för att få lite hävstång i mina investeringar men även för att kunna nyttja möjligheter när de uppstår. Det kan exempelvis vara så att en aktie jag tror starkt på plötsligt dippar av skäl jag upplever som tillfälliga, och då jag oftast är fullinvesterad har jag sällan extra pengar liggandes som jag då kan handla för. I sådana fall är en kreditlina utmärkt.

Sammanfattningsvis kan därmed konstateras att för de allra flesta är Savr ett bättre och mer kostnadseffektivt alternativ för just fonder. Själv har jag dock valt att samla mina investeringar på Avanza då jag därigenom kan nyttja viss försiktig belåning, med betoning på försiktig, och därigenom kompensera för de något högre avgifterna med hjälp av lite högre avkastning. Avanza får därmed en tröstpoäng vilket ger slutresultatet Savr-Avanza, 3-1.

För att bli kund hos Avanza, klicka här (annonslänk). Avanza är den plattform på vilken jag själv har absoluta huvuddelen av mina egna investeringar.

För att bli kund hos Savr, klicka här (annonslänk). Savr är den plattform jag rekommenderar mina vänner och närstående att ha sina fonder.