Löneväxling - en superkraft, del 3

Sparkraft 21 feb 2021

I tidigare delar av denna serie gick jag igenom styrkan i att löneväxla för de som tjänar över 45000:- i månaden. Första delen hade som ambition att kasta lite ljus på skillnaden i disponibelt belopp vid löneväxling, och i andra delen räknade jag på skillnaden på 10 års sikt givet att pengarna investerades under dessa 10 år. I detta inlägg ska jag försöka belysa hur man kan beräkna sin sparkvot när man löneväxlar.

För att börja med att definiera vad sparkvot är börjar jag med det ett enkelt exempel, givet samma förutsättningar som tidigare. I tidigare exempel utgick vi från en lön på 50000:- före skatt, betalade 16000:- i skatt vilket gav 34000:- i disponibel inkomst. Av dessa 34000:- sparades 4000:-, vilket ger en sparkvot på ca 11,8% (4000/34000~=11,76). Om vi däremot löneväxlar 5000:-, därmed endast uppbär 45000:- i lön före skatt och får ut 31500:-, slutligen sparar de 1500:- som överstiger 31500:-, då skulle man kunna räkna bort sig, "glömma bort" löneväxlingen och därmed landa på en ganska blygsam sparkvot på 4,8% (1500/31500~=4,76). Detta sätt att räkna på är givetvis fel! Syftet med löneväxling är givetvis att få mer pengar över, vilket ges av högre sparkvot, inte mindre!

Ett annat (i mitt tycke) felaktigt sätt jag läst är att beräkna sparkvoten givet samma skattesats i framtiden. Hela vitsen med att alls beräkna sin sparkvot handlar ju om att kunna mäta, att sporra sig själv att bli bättre, att se hur olika åtgärder i ekonomin påverkar sparandet. I det exempel jag läste hade vederbörande helt enkelt räknat ut vad som hade hänt om man hade tagit ut lönen idag och sparat den, trots att det inte är vad man gjort. Hela vitsen med att löneväxla är ju att på sikt undvika statlig skatt och höja den framtida pensionen! Uppställt ser beräkningen då ut såhär:

Den uppmärksamme ser snabbt att vi i detta exempel har exakt samma sparkvot som i kolumnen utan löneväxling. Vad har vi då vunnit? Även om vi skulle ta med de futtiga 300:- som arbetsgivaren skjuter till, vilket såklart är ett alternativ, skulle nålen knappt röra sig. Nej, detta sätt att räkna blir i mitt tycke helt fel. Redan i första delen av denna serie lanserade jag idén om en komprimerad tidslinje, och den idén ska vi nu återanvända för att simulera att vi inte betalar statlig skatt på pensionsuttaget. Även om pengarna tas ut vid olika tidpunkter, idag respektive imorgon, kommer vi sträva efter att hålla oss under brytgränsen för statlig skatt. Då ser kalkylen istället ut såhär:

Nu börjar det likna något! Jag vill ju se den fulla effekten av min löneväxling, inte bara i kronor utan även i procent, och fortsatt kunna mäta min sparkvot som förhållandet mellan sparande och nettolön. Men... Har vi inte missat en liten detalj? Jo, som du kanske minns så skjuter ju arbetsgivaren till 6% på det löneväxlade beloppet för att kompensera för den lägre skattesatsen. För att inte dessa pengar ska gå förlorade lägger vi därför till även dessa i en kolumn:

Summa summarum har vi nu, utan att vår disponibla inkomst efter skatt och sparande påverkats, lyckats höja sparkvoten från dryga 11% till närmare 15%. Detta sätt att räkna tar nämligen hänsyn till vad det disponibla beloppet efter skatt blir den dag det ska disponeras! Med detta hoppas jag att du insett styrkan i löneväxling, och att du också lärt dig räkna ut din sparkvot för det tillfälle du tillämpar löneväxling idag eller i framtiden.

Taggar