Löneväxling - en superkraft, del 2

Sparkraft 20 feb 2021

Detta är en fortsättning på det inledande inlägget om löneväxling.

I det första inlägget hade jag ambitionen att visa på styrkan i löneväxling, dvs hur mycket större det disponibla beloppet blir givet att man löneväxlar mot pension. Slutsatsen av exemplet som baserades på en månadslön på 50000:-, där man löneväxlar 5000:-, var att det disponibla beloppet blev ca 1210:- högre per månad än om summan skulle tas ut som lön idag. Skulle du tacka nej till 1210:- mer i månaden idag efter skatt? I så fall kan du sluta läsa nu ;-)

Vad händer då om vi investerar sparandet?

Redan i förra inlägget hintade jag med illa dold sarkasm svårigheten att få ekonomin att gå ihop som pensionär om man inte har de nämnda marginalerna medan man fortfarande arbetar. För att göra livet lite enklare, både för vår fiktive löntagare att inte drabbas så av att privatekonomin inte går ihop och för mig som författare att motivera denne fiktive sparare att löneväxla, låter vi vederbörande avsätta den del av nettolönen som överstiger 30000:- till sitt långsiktiga sparande. Detta sparande består i första exemplet endast av nettolön, och i andra exemplet av en kombination av nettolön och pensionsavsättning mha löneväxling. Nu pratar vi inte om den form av jojo-sparande som många ägnar sig åt, där man över året sparar kanske 5-10% av sin inkomst som man senare spenderar på nästa semester eller bilköp, utan de pengar vi medelst idogt sparande en gång avsatt i sann sparkraft-anda, de står givetvis kvar såsom investerade medel tills den dag vi inte längre lönearbetar! Vi räknar också med att alla sparade pengar oavsett sparform placeras i en indexfond med 8,5% årlig avkastning. Vi tar ingen som helst hänsyn till eventuella skillnader i avgifter elletr skatter mellan traditionellt sparande och pensionssparande. Där har vi spelplanen!

Första exemplet, spara/investera del av nettolönen

I mitt första exempel avsätter vår löntagare de 4000:- som överstiger nettolönen om 34000:- varje månad till sitt sparande. Dessa medel summerar till 48000:-/år. Då ser det ut såhär.

Med uppskattningsvis 8,5% avkastning i valfri indexfond växer detta med sparkrafts mått mätt modesta sparande, med ränta-på-ränta och årliga insättningar, till drygt tre kvars miljon efter 10 år. Inte fy skam! Men hur ser det då ut om vi löneväxlar på sätt att vår löntagare fortsatt får behålla 30000:-/månad efter vederbörande avsatt resten till sparande, denna gång skatteoptimerat mha löneväxling?

Här kan vi tydligt se superkraften i löneväxlingen! Trots att löntagaren i exemplet har precis lika mycket pengar att röra sig med efter skatt och sparande, dvs 30000:-, så kan vederbörande mha löneväxling öka det disponibla beloppet totalt sett med hela 30% mha löneväxling, eller drygt 200000:-. Detta är gratis pengar! Denna skillnad hjälper vår käre löntagare från ett sparande på tre kvarts miljon nästan fram till miljonstrecket! Så pass betydande blir alltså skillnaden utan att man behöver försaka speciellt mycket längs vägen, där vi i första exemplet faktiskt bara nått en sparkvot på lite drygt 11%. Nackdelen kan för vissa, vilket konstaterades redan i första delen, vara att man inte kan nyttja pengarna förrän vid 55 års ålder. För andra kan detta tvärtemot vara en fördel att inte kunna komma åt pengarna förrän vid pensionstillfället, eller från 55 års ålder om man skulle få för sig att sluta arbeta tidigare, då risken att de försvinner till annat längs vägen är obefintlig.

Slutsatsen som jag dragit i min egen privatekonomi är att det är självmål att inte löneväxla. Då min nettolön knappt påverkas, och jag ändå maximerar mitt sparande i syfte att sluta arbeta långt tidigare än den nya normen 69 år, är exemplets skillnad på hela 30% helt enkelt för bra för att lämna på bordet! Med detta sagt, du som tjänar över 45000:- före skatt.. Gör ditt framtida jag en stor tjänst och undersök möjligheten för nuvarande jag att löneväxla. Ditt framtida jag kommer att tacka dig!

I nästa del av denna serie klargör jag hur man kan beräkna sparkvoten i ett sådant upplägg. Jag har sett flera exempel på där man försökt få ordning på dessa siffror, men där jag menar att man räknar bort sig fullständigt. Det inlägget hittar du här!

Taggar